Hästen består av ca 700 tvärstrimmiga muskler och utgör 60% av kroppsvikten. Muskulaturen ligger i flera skikt, så på samma yta kan många muskler passera. En rörelse sker inte bara av en muskels arbete, för att rörelsen skall kunna ske, bli harmonisk och balanserad så arbetar två eller fler muskler tillsammans.
De muskler som böjer en led kallas för flexorer och de som motverkar alltså sträcker leden extensorer. Varje muskel består av en muskelbuk och senändor som fäster i skelettet. Alla muskler har ett ursprung och ett fäste. (origo och insertio) Muskelbuken består av buntar av muskelfibrer. En muskelfiber innehåller i sin tur fibriller, de minsta byggstenarna i muskulaturen och består av proteiner – de tunna proteinet aktin och det något tjockare myosin.Det som gör en muskelrörelse är de två komponenterna actin och myosin. Genom att dessa hakar in i varandra dras muskeln ihop, kontraherar. För att detta ska kunna ske behövs energi –syre och för vissa socker, kolhydrater.
Det finns olika typer av muskelfibrer: Typ 1 Denna fibertyp arbetar långsamt och är uthållig den kräver tillgång till syre för att kunna fungera. (aerobt arbete) Typ 2A dessa är kraftfulla och arbetar snabbt och är mycket beroende av syretillförselkapaciteten. Typ 2B Den här fibertypen arbetar snabbt nästan explosivt och kräver inte syre utan får sin energi av socker (anaerobt arbete) Muskelfibrerna har en stor kraftfullhet men tröttnar snabbt och då bildas mjölksyra. Hos både hästar och människor förekommer de olika fibertyperna i ett individuellt fördelning vilket påverkar kapaciteten till en viss del. En 200 meters löpare med mycket typ 1 fibrer har inte lika goda förutsättningar som en som har mycket typ 2A. Det går visserligen delvis att träna upp de olika fibrerna för att anpassa till de krav som ställs.
För att en muskel skall kunna fungera normalt och kunna utföra ett korrekt arbete finns vissa grundläggandekrav. Muskulaturen måste vara förberedd på sin uppgift och värmas upp långsamt för att blodflödet skall vara optimalt innan arbete krävs av muskulaturen. Därför skall en häst skritta i ett raskt tempo minst 10-15 min innan lättare arbete på börjas. Lika viktigt är det att efter en träning varva ner hästens muskler genom avskrittning så att blodflödet kan transportera bort slagprodukter som annars stannar kvar och skapar en försurning som bryter ner muskulaturen. Ej förglömma att säga, man skall inte träna en häst som redan har spänningar i sin muskulatur och en hämmad rörelseförmåga. Då bryts muskulaturen ner och skapar många onödiga problem på resten av kroppen. För hur kan man träna upp en muskel som redan är övertränad?
Många säger att deras hästar känns stela och spända i början av ridpasset men att de sedan känns bättre efter en tids ridning. Detta är en illusion pga. hästens egna morfin (endorfiner) frisätts i kroppen vid träning och då känns hästen inte så stel och spänd längre men i själva verket bryts hästens muskulatur långsamt ner vid fortsatt träning eftersom syretillförseln och blod-cirkulationen inte fungerar i en spänd muskel. Detta leder ofta till muskelkramper och till slut hältor. Utan syre kan en muskel inte fungera! Självklart ska man inte sluta rida och vila hästen bara för att den känns lite stel en dag men undvik hårdare träning och rid lösgörande arbete såsom skänkelvikningar och volter i en låg öppen form.
Men om vi nu förutsätter att muskulaturen är frisk hos hästen hur tränar man då en häst på bästa sätt för att undvika skador? Svaret är svårt att ge men en allsidig träning då hela kroppen får arbeta är nog bra för alla typer av hästar vare sig de är hopphästar, travhästar eller gallopörer.Det har ju visat sig att travhästarna presterar mycket bättre om de får en varierad träning såsom ridning och körning. En hopphäst - som alla vet - tränas inte bara i hoppning utan måste stärka sin kropp genom dressyr för att kunna vara uppmärksam, lydig och orka bära sin kropp över hindret och i landningen. Många dressyrhästar skulle nog också må bättre av att få gymnastikridas över lättare hinder för att träna upp sin reaktionsförmåga och elasticitet. Alla grenar inom ridsporten har sin styrka och om man försöker använda sig lite av varje tror jag att hästen håller sig frisk längre i både kropp och själ.
Träningseffekter: Om man skall träna upp en otränad häst är det viktigt att man är medveten om att det tar olika lång tid för olika delar i hästens kropp att anpassa sig och klara av de påfrestningar som ställs. 2-3 månader tar det för att hjärtat och det syrebärande nätverket att nå full effekt. Detta är en färskvara som ständigt måste hållas igång. 3-6 månader tar det att träna upp hästens muskler. Det man strävar efter i sin träning är att omvandla de mjölksyrebildande muskelfibrerna typ 2B till de mer uthålliga 2A. 6-12 månader behöver senor, ligament och ledkapslar på sig att anpassa sig till träningen. 12-14 månader tar det för skelettet att anpassa sig. Ben bryts ned och nybildas hela tider för att klara av den påfrestningen som krävs. Terapier för spända muskler. Vad ska man då göra om hästen inte känns frisk i muskulaturen och har en förhindrad rörelseförmåga? Det finns många alternativ som fungerar och alla har en gemensam funktion – Att öka blodcirkulationen. Ökad blodcirkulation innebär en ökning av näring och syre till de skadade området samt en bättre bortfödsel av slaggprodukter så att muskeln kan läka och återfå full rörlighet.
Några exempel på bra terapier är: Elektroterapi, ultraljud, akupunktur, massage och stretching. Olika terapier är bättre till vissa skador än andra. Ultraljud och elektroterapi kommer långt ner till den djupliggande muskulaturen och är fungerar bra på höfter. Medans ytliga problem oftast kan lösas med akupunktur och massage.
