Hippo Hälsan: Ultraljud

torsdag 25 februari 2010

Ultraljud

Behandlingsstyrkan mäts i watt/ultraljudshuvudets ytenhet och effekten är fr.o.m. kontinuerligt t o m 0,50 W/cm2. Ultraljudets verkan i vävnad är termisk, mekanisk och kemisk. Under behandlingen fortplantas ultraljudsvibrationerna via ett kontaktmedel (t.ex. vatten, ultragél mm) till behandlingsområdet. Vibrationerna ger även mikromassage. Med ultraljudet erhålls massagens utomordentliga egenskaper på djupa vävnadslager och speciellt om smärtan hindrar manuell behandling. Ultraljudet ökar cellmembranens Permabilitet och cellens ämnesomsättning.

Nedan följer några exempel då man kan använda sig av ultraljudsbehandling:

- Spända och smärtande muskler - Stimulera nybildning av ben - Stukning (distorsion) - Sårläkning - Ärrvävnad - Skador på senorna - Slemsäcksinflammation - Muskelatrofi - Muskelinflammation - Ligamentsskador - Ledinflammationer (osteoarthrits) - Läkning efter operation av metallinplantat - Inflammation i synovialhinna (synovitis) - Inflammation i senskidor (tendovaginitis) - Elasticitetsförlust i ledkapseln - För ökning av synoviaproduktionen - Blåmärken - Bihåleinflammation - Riklig granulationsbildning - Förhårdnade bensårskanter Kontraindikationer (då man inte ska behandla) - Akut ledgångsreumatism - Akuta infektioner - Akuta inflammationer (ovanstående kan behandlas efter 72h) - Feber - Hjärna, ögon, fortplantingsorgan - Hudförändringar - Inflammation i epifys - Insufficiens - Mycket dåligt allmäntillstånd - Osteoporos - Smutsiga sår - TBC - Tumörer

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hästens muskulatur

Musklernas funktion är att bära upp kroppen och att skapa rörelse. Ju mer muskulatur en häst har desto mindre belastas leder och skelett. En väl musklad häst har också större kapacitet till en bättre prestationsförmåga. En förutsättning är emellertid att muskulaturen är frisk, avspänd och utan skador. Varje muskel har sin uppgift och funktion för att hjälpa hästen. Slutar dock en eller några att fungera kan konsekvenserna vara förödande på resten av kroppen. Det är inte så konstigt att en så viktig del drabbas av skador och kan skapa sekundära problem såsom hältor, stelhet, värk och humörsvängningar.

I kroppen finns:
Skelett/tvärstrimmigmuskulatur: Ger kroppen dess rörelse och kan till största del påverkas av viljan.
Glattmuskulatur: Finns kring kroppens inre organ tex. matsmältningen och kärlsystemet. Kan inte påverkas av viljan.
Hjärtmuskulatur: Som hörs av namnet finns kring hjärtat.

Anatomi
Hästen består av ca 700 tvärstrimmiga muskler och utgör 60% av kroppsvikten. Muskulaturen ligger i flera skikt, så på samma yta kan många muskler passera. En rörelse sker inte bara av en muskels arbete, för att rörelsen skall kunna ske, bli harmonisk och balanserad så arbetar två eller fler muskler tillsammans. De muskler som böjer en led kallas för flexorer och de som motverkar alltså sträcker leden extensorer.
Varje muskel består av en muskelbuk och senändor som fäster i skelettet. Alla muskler har ett ursprung och ett fäste. (origo och insertio) Muskelbuken består av buntar av muskelfibrer. En muskelfiber innehåller i sin tur fibriller, de minsta byggstenarna i muskulaturen och består av proteiner – de tunna proteinet aktin och det något tjockare myosin.Det som gör en muskelrörelse är de två komponenterna actin och myosin. Genom att dessa hakar in i varandra dras muskeln ihop, kontraherar. För att detta ska kunna ske behövs energi –syre och för vissa socker, kolhydrater.
Det finns olika typer av muskelfibrer:
Typ 1 Denna fibertyp arbetar långsamt och är uthållig den kräver tillgång till syre för att kunna fungera. (aerobt arbete)
Typ 2A dessa är kraftfulla och arbetar snabbt och är mycket beroende av syretillförselkapaciteten.
Typ 2B Den här fibertypen arbetar snabbt nästan explosivt och kräver inte syre utan får sin energi av socker (anaerobt arbete) Muskelfibrerna har en stor kraftfullhet men tröttnar snabbt och då bildas mjölksyra.
Hos både hästar och människor förekommer de olika fibertyperna i ett individuellt fördelning vilket påverkar kapaciteten till en viss del. En 200 meters löpare med mycket typ 1 fibrer har inte lika goda förutsättningar som en som har mycket typ 2A. Det går visserligen delvis att träna upp de olika fibrerna för att anpassa till de krav som ställs.
För att en muskel skall kunna fungera normalt och kunna utföra ett korrekt arbete finns vissa grundläggandekrav. Muskulaturen måste vara förberedd på sin uppgift och värmas upp långsamt för att blodflödet skall vara optimalt innan arbete krävs av muskulaturen. Därför skall en häst skritta i ett raskt tempo minst 10-15 min innan lättare arbete på börjas. Lika viktigt är det att efter en träning varva ner hästens muskler genom avskrittning så att blodflödet kan transportera bort slagprodukter som annars stannar kvar och skapar en försurning som bryter ner muskulaturen.
Ej förglömma att säga, man skall inte träna en häst som redan har spänningar i sin muskulatur och en hämmad rörelseförmåga. Då bryts muskulaturen ner och skapar många onödiga problem på resten av kroppen. För hur kan man träna upp en muskel som redan är övertränad? Många säger att deras hästar känns stela och spända i början av ridpasset men att de sedan känns bättre efter en tids ridning. Detta är en illusion pga. hästens egna morfin (endorfiner) frisätts i kroppen vid träning och då känns hästen inte så stel och spänd längre men i själva verket bryts hästens muskulatur långsamt ner vid fortsatt träning eftersom syretillförseln och blod-cirkulationen inte fungerar i en spänd muskel. Detta leder ofta till muskelkramper och till slut hältor. Utan syre kan en muskel inte fungera! Självklart ska man inte sluta rida och vila hästen bara för att den känns lite stel en dag men undvik hårdare träning och rid lösgörande arbete såsom skänkelvikningar och volter i en låg öppen form.
Men om vi nu förutsätter att muskulaturen är frisk hos hästen hur tränar man då en häst på bästa sätt för att undvika skador? Svaret är svårt att ge men en allsidig träning då hela kroppen får arbeta är nog bra för alla typer av hästar vare sig de är hopphästar, travhästar eller gallopörer.Det har ju visat sig att travhästarna presterar mycket bättre om de får en varierad träning såsom ridning och körning. En hopphäst - som alla vet - tränas inte bara i hoppning utan måste stärka sin kropp genom dressyr för att kunna vara uppmärksam, lydig och orka bära sin kropp över hindret och i landningen. Många dressyrhästar skulle nog också må bättre av att få gymnastikridas över lättare hinder för att träna upp sin reaktionsförmåga och elasticitet. Alla grenar inom ridsporten har sin styrka och om man försöker använda sig lite av varje tror jag att hästen håller sig frisk längre i både kropp och själ.
Träningseffekter:
Om man skall träna upp en otränad häst är det viktigt att man är medveten om att det tar olika lång tid för olika delar i hästens kropp att anpassa sig och klara av de påfrestningar som ställs.
2-3 månader tar det för att hjärtat och det syrebärande nätverket att nå full effekt. Detta är en färskvara som ständigt måste hållas igång.
3-6 månader tar det att träna upp hästens muskler. Det man strävar efter i sin träning är att omvandla de mjölksyrebildande muskelfibrerna typ 2B till de mer uthålliga 2A.
6-12 månader behöver senor, ligament och ledkapslar på sig att anpassa sig till träningen.
12-14 månader tar det för skelettet att anpassa sig. Ben bryts ned och nybildas hela tider för att klara av den påfrestningen som krävs.

Terapier för spända muskler.
Vad ska man då göra om hästen inte känns frisk i muskulaturen och har en förhindrad rörelseförmåga?
Det finns många alternativ som fungerar och alla har en gemensam funktion –
Att öka blodcirkulationen. Ökad blodcirkulation innebär en ökning av näring och syre till de skadade området samt en bättre bortfödsel av slaggprodukter så att muskeln kan läka och återfå full rörlighet.
Några exempel på bra terapier är: Elektroterapi, ultraljud, akupunktur, massage och stretching. Olika terapier är bättre till vissa skador än andra. Ultraljud och elektroterapi kommer långt ner till den djupliggande muskulaturen och är fungerar bra på höfter. Medans ytliga problem oftast kan lösas med akupunktur och massage.

TMS

TMS är en terapi med låg och mellanfrekventa strömmar.
TMS (muskelstimulering) får inte förväxlas med TNS (nervstimulering). Skillnaden mellan dessa är mycket stor.
TMS är den behandlingsform som tränger djupast ner i muskulaturen och är oftast den effektivaste terapin vid t ex muskelspänningar/kramper.
Nedanstående kan behandlas med TMS:
Smärtbehandling (analgestri)
Cirkulationsstörningar
Muskelträning
Stimulering av inaktivitetsatrofi
Jonofores och galvanisering
Behandling av perifera förlamningar, helt eller partiellt degenererande

Kontraindikationer för elektroterapi (då man inte får behandla):
Inflammatoriska tillstånd med feber.
Akuta inflammationer (får behandlas efter 72 timmar)
Graviditet.
Maligna tumörer.
Spastiska förlamningar.
Hudförändringar.
Metalliska implantat i behandlingsområdet.

Jonofores!
Med jonofores kan aktiva substanser (tex. läkemedel) föras in i kroppen via huden med hjälp av galvaniska strömmar. Genom den spänning som föreligger mellan elektroderna sker en jonvandring mellan anod och katod av laddade joner i substans och vävnad. Galvanström (jonofores) används alltid som förbehandlingsström innan andra strömmar sätts in. Vanligtvis för jag in histamin* i det skadade området för att få en ökad cirkulation.

*histamin är kroppens försvar mot "någonting", är ett kroppseget ämne som frisätts vid tex. allergi.

Ultraljud

Ultraljudsterapi inom veterinärmedicin i Sverige används tyvärr allt för sällan. Däremot i många andra länder där fysiologisk terapi används, har ultraljudet sin givna plats i behandlingskonceptet.
Orsaken till att veterinärer inte använder ultraljud mer, är brist på litteratur i ämnet. Det är lättare att hitta information från humanmedicin.
Ultraljudsbehandling ges med ett metalliskt behandlingshuvud. Ultraljudsbehandling är en medicinsk behandling i form av mekanisk vibration på den i huvudet inbyggda kvartskristallens frekvenser. Behandlingsstyrkan mäts i watt/ultraljudshuvudets ytenhet och effekten är fr.o.m. kontinuerligt t o m 0,50 W/cm2. Ultraljudets verkan i vävnad är termisk, mekanisk och kemisk. Under behandlingen fortplantas ultraljudsvibrationerna via ett kontaktmedel (t.ex. vatten, ultragél mm) till behandlingsområdet.
Vibrationerna ger även mikromassage. Med ultraljudet erhålls massagens utomordentliga egenskaper på djupa vävnadslager och speciellt om smärtan hindrar manuell behandling. Ultraljudet ökar cellmembranens Permabilitet och cellens ämnesomsättning.

Nedan följer några exempel då man kan använda sig av ultraljudsbehandling:
- Spända och smärtande muskler
- Stimulera nybildning av ben
- Stukning (distorsion)
- Sårläkning
- Ärrvävnad
- Skador på senorna
- Slemsäcksinflammation
- Muskelatrofi
- Muskelinflammation
- Ligamentsskador
- Ledinflammationer (osteoarthrits)
- Läkning efter operation av metallinplantat
- Inflammation i synovialhinna (synovitis)
- Inflammation i senskidor (tendovaginitis)
- Elasticitetsförlust i ledkapseln
- För ökning av synoviaproduktionen
- Blåmärken
- Bihåleinflammation
- Riklig granulationsbildning
- Förhårdnade bensårskanter

Kontraindikationer (då man inte ska behandla)
- Akut ledgångsreumatism
- Akuta infektioner
- Akuta inflammationer
(ovanstående kan behandlas efter 72h)
- Feber
- Hjärna, ögon, fortplantingsorgan
- Hudförändringar
- Inflammation i epifys
- Insufficiens
- Mycket dåligt allmäntillstånd
- Osteoporos
- Smutsiga sår
- TBC
- Tumörer

Akupunktur

Jag använder mig främst av klinisk akupunktur. Väldigt förenklat sagt sticker jag nålar i akupunkturpunkterna i de muskler som av någon anledning är störda och inte har full funktion.
När man stoppar in en akupunkturnål i en muskelbuk kommer immunförsvaret att försöka ”ta bort” nålen eftersom den inte tillhör kroppen.
Då strömmar det en massa blod till muskeln och på så vis blir det en läkning eftersom blodet tillför syre/näring till det störda området.
Akupunktur kan bota många saker men jag använder mig främst av behandlingsformen för att ge smärtlindring, blockera smärta och behandla muskelspänningar/kramper.

Stretching

Alla hästar behöver stretching!
Efter all träning minskar muskellängden. För att hålla musklerna och senorna elastiska och tåliga krävs det att man stretchar ut muskulaturen efter all träning som pågått över 20 min. Innan dess kan det vara farligt eftersom hästen inte är varm i kroppen.

– Stretcha aldrig en kall häst!
Stretching har många fördelar – hästen får en bättre, mjukare och mer elastisk rörelseförmåga alltså ett förbättrat steg med mer schvung i, man minskar risken för träningsvärk, muskelspänningar och framförallt sträckningar och senskador, eftersom stretchade muskler och senor har så mycket mer elasticitet att de klarar av mycket högre påfrestningar än en kort muskel.

En frisk avspänd muskel är 100% lång, men om du stretchar kan den töjas ut till 120% och då förstår du nog varför stretching är ett lönsamt arbete, men tänk på dina arbetsställningar – det är tungt att stretcha en häst.

Hippo Hälsan

torsdag 25 februari 2010

Ultraljud

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Om Hippo hälsan

Filosofi

Kontakt

Länkar

Etiketter

Bloggarkiv

Hästens muskulatur

TMS

Ultraljud

Akupunktur

Stretching

Bloggintresserade